I väntan på smärta klev jag in på Repulsive records för att goa mig i lite metal.

Där inhandlades nya F.K.U (tyskt y) och en Behemothkeps till sötgöte där hemma i sjuksängen.

Jag gick ifrån en Witchfinder General tröja

men fick raskt vända tillbaka

och köpa annars hade jag ångrat mig nåt kopiöst.

Hua. . . Snart så!

Avnjuter en skagensandwich och en makalöst god latte på CoffeIn på sköna söder! Väntar på att klockan ska ticka liite snabbare. Tjoflöjt så länge!

...smäller det!

Oblivious på Skogsröjet 29/8 2009

Man är alltid lite lätt orolig när man ska lyssna på en skiva

då man tidigare bara hört bandet ifråga live.

Risken att man ska bli besviken är enligt min åsikt större

än chansen att bli nöjd och glad.

Det kan bli så fel, så ofta överproducerat, så ofta för rent ljud,

för snyggt och städat helt enkelt.

Nu menar jag inte att det ska låta skit.

Missförstå mig rätt.

Man vill ju gärna få så nära samma känsla som vid liveuppträdandet

som det bara går.

Men det är nog värre att höra skivan först

-bli helt hänförd och sen gå på spelning där de verkligen spelar urkasst,

utan feeling, eller tillochmed otajt och falskt.

Musik ska ju upplevas live!

Skivor ska avnjutas helst med minnesbilder på näthinnan från ett liveuppträdande.

Jag blir glad av musik.

Jag blir glad av Oblivious.

Skönt sväng, härligt som tusan att höra på både live och på skiva.

Väntar med spänning på fullängdaren som kommer i höst.

Demona som har snurrat i spelaren sen de damp ner i lådan heter

"Masters of time" och "Hand in hand with demons" 

och spelades in 2007 respektive 2008

då bandet fortfarande gick under namnet "Oblivion".

Shit pomfritt vad mina öron ler!

Lovar att sprida Oblivious så gott jag kan.

Jocke (trummis i Oblivious) ska ha ett jättetack

för att han bemödade sig att skicka demona

till mig och mina hårdrockande flickebarn.

Nu ska den här käringa gå å leta reda på träningskläderna och sen ska det boxas!

Hare gott!

Då var ungarnas festivaldebut avklarad!

Och det med bravur!

De såg Oblivious, Renegade five, Violent Divine,

Bullet, Heat (lite grann), Gemini five,

Hardcore Superstar och självklart Crucified Barbara!

Värst rockade de till Bullet.

Godkänd moshpit/circlepit helt klart.

Hulda for i backen minst två gånger!

Deras far och jag skrattade och njöt av att se deras lycka.

Folk runt omkring oss log.

Och viktigast av allt - barna hade jättekul!

Vi var ju där enbart för deras skull.

Banden som var intressanta för mig

hade jag ju sett i år redan, till och med flera gånger.

Däremot blev jag glatt överraskad av Oblivious.

Ett ungt band från Linköping som gjorde intryck på mig.

Man skulle köpt en demo för 20 spänn.

*ångrar att jag inte leta reda på nån i bandet*

Ja ja nu tar åldern ut sin rätt på denna tant.

Sängen kallar.

Monster barna har fått för sig att deras mor är tant.

Har ni hört så dumt!

Skepp ohoj!

Så känns det nu...

Var ute på krogen igår (faktiskt!)

Och nu är jag så pigg så jag vet inte vad jag ska ta mig till...

Borde kanske vara jättetrött?

Bakar bröd och ska ta en promenad för att hämta våra små barn,

de fick inte följa med ut på krogen nämligen.

Söderstadion förärades med ett besök av moi igår också...

Men det vet jag inte om jag vill prata om.

Är fortfarande arg och bitter över det.

Det får vara tills jag har vettiga ord att printa ner.

Jag tror Roffe Wikström säger det bäst:

O, Mor orm!